Sakta Vi GáƒÂ¥ Genom Stan

á...h det á¤r ská¶nt ná¤r mitt Stockholm á¤r grá¶nt
sakta gᥠhem genom stan
En kyss sen gá¥r man sakta igen
sakta en tur genom stan

á...h det á¤r natt och pᥠavstá¥nd há¶rs skratt
Och man gá¥r hem genom stan
En doft av hᶠfrá¥n ná¥n ljuv ská¤rgá¥rdsá¶
smyger sig tyst intill stan

Precis som din arm sᥠlá¤tt och sᥠvarm
ká¤nns sommarens vind mot min kind
Och natten stá¥r still den finns inte till
en tystnad en skugga en vind

Den á¤r sᥠkort och den glider tyst bort
ná¤r trastarna vakna i stan
Klockan á¤r tvᥠhela himlen á¤r blá¥
sakta vi gá¥r genom stan

Sakta hitá¥t ror en man i en bá¥t
stannar och ser pᥠen svan
Allt á¤r tyst och jag tiger nyss kysst
sakta vi gá¥r genom stan

PᥠVá¤sterbron i den himmelska ron
en spá¥rvagn gá¥r ensam och tom
Alla hus má¥lar natten i ljus
hemligt gá¥r trá¤den i blom

Há¤r bor en miljon
sá¤g há¶r de den ton som Stockholm nu spelar fá¶r dem
De far há¤rifrá¥n lá¥ngt bort há¤rifrá¥n
men Stockholm det á¤r ju vá¥rt hem

Vart vi á¤n gá¥r vet jag Stockholm á¤r vá¥r
ná¤r vi gá¥r hem genom stan
Há¤r gá¥r vi med en tyst melodi
ensamma i hela stan

Sᥠstannar vi till vid fá¥glarnas drill
vi ká¤nner en doft av viol
Och glada vi há¶r en jublande ká¶r
dᥠstiger en gnistrande sol

á...h det á¤r ská¶nt ná¤r mitt Stockholm á¤r grá¶nt
sakta en natt dᥠi stan
En kyss sen bá¶rja vandra igen
sakta gᥠhem genom stan
sakta gᥠhem genom stan
sakta gᥠhem genom stan